Så fungerar energikartläggning i stora företag

Ett stort företag som använder mycket el, värme och bränsle vet sällan exakt vart varje kilowattimme tar vägen. En energikartläggning är ett sätt att ta reda på det, och för många större verksamheter är den också en lagstadgad uppgift. Enligt lag (2014:266) ska stora företag göra kvalitetssäkrade kartläggningar minst vart fjärde år. Energimyndigheten anger också att en ny lag är på väg, eftersom EU-direktivet om energieffektivitet har reviderats[1]. Det finns alltså skäl att se över två saker: om ert företag berörs och vad arbetet innebär. Nedan går vi igenom vilka företag lagen gäller, vad kartläggningen ska innehålla och hur ni får nytta av resultatet.

Vilka företag som omfattas av lagen

Med stora företag menar lagen företag med minst 250 anställda och en årsomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro per år. Lagen reglerar också vem som får göra jobbet. Personen ska uppfylla de krav på kompetens och oberoende som har meddelats i anslutning till lagen. Har företaget ett certifierat miljö- eller energiledningssystem som kräver en motsvarande kartläggning, behöver ingen separat göras[2]. Vad som gäller just er beror på hur systemet är certifierat, så stäm av med Energimyndigheten eller en kvalificerad energikartläggare om ni är osäkra.

Vad kartläggningen ska innehålla

Kärnan är en ingående översyn av hur energin används, följd av förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och använda den effektivare. Allt redovisas i en rapport. Kostnadseffektiv har en bestämd innebörd i förordning (2014:347): tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Uppgifterna om energianvändning ska vara aktuella, uppmätta och spårbara[3]. Uppskattningar ur minnet räcker alltså inte långt.

Den som vill se hur arbetet kan läggas upp i praktiken kan läsa om hur ett konsultföretag genomför en energikartläggning för stora företag, från datainsamling och analys till åtgärdsförslag med uppskattad besparingspotential.

Från rapport till faktisk besparing

Vissa åtgärder ger effekt nästan direkt, andra kräver investeringar som betalar sig först på sikt. Granska därför er egen mätning innan arbetet startar. Kan ni i dag visa vilka processer eller byggnader som står för den största förbrukningen, med siffror som går att spåra till en mätare? Om svaret är nej är det där mest tid kommer att gå, och en bättre mätning kan löna sig i flera kartläggningsomgångar framåt.

När förslagen ligger på bordet kan ni dela upp dem i två högar: det som ryms i befintlig budget och det som behöver in i nästa investeringsplan. Utan den sorteringen blir rapporten lätt liggande ända till nästa fyraårsperiod.

Källor

  1. Energimyndigheten – Energikartläggning
  2. Riksdagen – Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag
  3. Riksdagen – Förordning (2014:347) om energikartläggning i stora företag